När hardcore/metalbandet Burst från Göteborg kanske är det bästa som hänt musiksverige och den varmt svarta dryck (kaffe utan varken mjölk, grädde eller socker) dränkt min hals med brasiliansk arom tänker jag; vad fint livet kan vara ibland. Utanför ser blåbärshimlen en smula ljusare ut efter fyra månaders solförmörkelse. Kärleken bultar ljuvligt i min kropp. Samtidigt leker runt 6 ungar lerkrig i Kulturhusets rabatt.
En av dem gråter.
De andra tröstar.
Blöt jord hamnar ju så lätt innanför någons vänstra ögonlock utan att det egentligen kanske inte var meningen. Men vem bryr sig, när livet pulserar förbi i all sin magiska virvel och allt man behöver göra är att sträcka ut handen, greppa tag och sväva med.
Allt är på riktigt - fortsätt drömma
/Bläcket
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar